Stående våg - Versionshistorik

Nikodemus: /* Noder på stående vågor */

2019-06-05T13:05:43Z

Noder på stående vågor

← Äldre version		Versionen från 5 juni 2019 kl. 14.05
Rad 23:		Rad 23:

	==Noder på stående vågor==		==Noder på stående vågor==
	En nod är ~~ett~~ punkt på en stående våg där den ena vågens elongation släcks ut av den mötande vågens motsatta elongation, vilket resulterar i att punkten förblir orörlig.		En nod är en punkt på en stående våg där den ena vågens elongation släcks ut av den mötande vågens motsatta elongation, vilket resulterar i att punkten förblir orörlig.

Nikodemus: /* Bukar på stående vågor */

2019-06-01T17:27:02Z

Bukar på stående vågor

← Äldre version		Versionen från 1 juni 2019 kl. 18.27
Rad 20:		Rad 20:

	==Bukar på stående vågor==		==Bukar på stående vågor==
	~~Beskrivning~~ av buk		En buk, eller antinod, är en punkt på en stående våg där den ena vågens elongation maximalt förstärks av den mötande vågens elongation. Det resulterar i att punkten har en maximal amplitud. En buk återfinns mitt emellan två noder på en stående våg.

	==Noder på stående vågor==		==Noder på stående vågor==
	En nod är ett punkt på en stående våg där den ena vågens elongation släcks ut av den mötande vågens motsatta elongation, vilket resulterar i att punkten förblir orörlig.		En nod är ett punkt på en stående våg där den ena vågens elongation släcks ut av den mötande vågens motsatta elongation, vilket resulterar i att punkten förblir orörlig.

Nikodemus: /* Noder på stående vågor */

2019-06-01T17:22:34Z

Noder på stående vågor

← Äldre version		Versionen från 1 juni 2019 kl. 18.22
Rad 22:		Rad 22:
	Beskrivning av buk		Beskrivning av buk
	==Noder på stående vågor==		==Noder på stående vågor==
	~~Beskrivning~~ av ~~nod~~		En nod är ett punkt på en stående våg där den ena vågens elongation släcks ut av den mötande vågens motsatta elongation, vilket resulterar i att punkten förblir orörlig.

Nikodemus den 1 juni 2019 kl. 17.14

2019-06-01T17:14:20Z

← Äldre version		Versionen från 1 juni 2019 kl. 18.14
Rad 3:		Rad 3:

	===Utseende===		===Utseende===
	Beroende på ordningstalet på den stående vågen kommer den att ha olika antal bukar och noder, nedan visas stående vågor med ordningstalen 1 - 6. Våglängden beror på frekvensen vilket syns i bildsviten nedan; ju fler noder på strängen, desto kortare våglängd och desto högre frekvens.		Beroende på ordningstalet på den stående vågen kommer den att ha olika antal bukar och noder, nedan visas stående vågor med ordningstalen 1 - 6. Våglängden beror på frekvensen vilket syns i bildsviten nedan; ju fler [[stående våg#Noder på stående vågor\|noder]] på strängen, desto kortare våglängd och desto högre frekvens.

	[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|frame\|Stående vågor med ordningstalen 1 - 6.]]		[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|frame\|Stående vågor med ordningstalen 1 - 6.]]

Nikodemus den 1 juni 2019 kl. 17.12

2019-06-01T17:12:04Z

← Äldre version		Versionen från 1 juni 2019 kl. 18.12
Rad 2:		Rad 2:
	Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.		Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.

	~~[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|thumb\|200px\|Right\|Stående~~ vågor med ordningstalen 1 - 6.]]		===Utseende===
			Beroende på ordningstalet på den stående vågen kommer den att ha olika antal bukar och noder, nedan visas stående vågor med ordningstalen 1 - 6. Våglängden beror på frekvensen vilket syns i bildsviten nedan; ju fler noder på strängen, desto kortare våglängd och desto högre frekvens.

	Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[~~nod~~\|noder]] på den stående vågen.		[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|frame\|Stående vågor med ordningstalen 1 - 6.]]

			===Kriterier för stående våg===
			Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[stående våg#Noder på stående vågor\|noder]] på den stående vågen.

	Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg\|ljudvåg]]). Även [[atom\|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.		Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg\|ljudvåg]]). Även [[atom\|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.

Magistern den 23 maj 2019 kl. 07.20

2019-05-23T07:20:30Z

← Äldre version		Versionen från 23 maj 2019 kl. 08.20
Rad 1:		Rad 1:
	~~Sidan under uppbyggnad.~~		==Vad en stående våg är==

	Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.		Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.

	[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|thumb\|~~250px~~\|Right\|Stående vågor med ordningstalen 1 - 6.]]		[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|thumb\|200px\|Right\|Stående vågor med ordningstalen 1 - 6.]]

	Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[nod\|noder]] på den stående vågen.		Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[nod\|noder]] på den stående vågen.
Rad 14:		Rad 13:

	[[Category:Mekanisk vågrörelse]]		[[Category:Mekanisk vågrörelse]]
			__FORCETOC__

			==Bukar på stående vågor==
			Beskrivning av buk
			==Noder på stående vågor==
			Beskrivning av nod

Magistern den 22 maj 2019 kl. 13.00

2019-05-22T13:00:22Z

← Äldre version		Versionen från 22 maj 2019 kl. 14.00
Rad 2:		Rad 2:

	Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.		Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.

			[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|thumb\|250px\|Right\|Stående vågor med ordningstalen 1 - 6.]]

	Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[nod\|noder]] på den stående vågen.		Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[nod\|noder]] på den stående vågen.

	Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg\|ljudvåg]]). Även [[atom\|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.		Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg\|ljudvåg]]). Även [[atom\|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.

	[https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor]		[https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor]

Magistern den 22 maj 2019 kl. 12.34

2019-05-22T12:34:16Z

← Äldre version		Versionen från 22 maj 2019 kl. 13.34
Rad 1:		Rad 1:
	Sidan under uppbyggnad.		Sidan under uppbyggnad.

	~~En stående våg är den resulterande vågen av~~ två ~~"gående"~~ vågor ~~som~~ möter varandra på t ex en sträng. Det är		Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.

			Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[nod\|noder]] på den stående vågen.

			Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg\|ljudvåg]]). Även [[atom\|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.

	[https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor]		[https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor]

Magistern den 22 maj 2019 kl. 12.06

2019-05-22T12:06:44Z

← Äldre version		Versionen från 22 maj 2019 kl. 13.06
Rad 1:		Rad 1:
	Sidan under uppbyggnad.		Sidan under uppbyggnad.

			En stående våg är den resulterande vågen av två "gående" vågor som möter varandra på t ex en sträng. Det är

	[https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor]		[https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor]

Magistern den 21 maj 2019 kl. 14.35

2019-05-21T14:35:13Z

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2019 kl. 15.35
Rad 5:		Rad 5:
	[https://www.desmos.com/calculator/ndrx4f8kef Länk till interaktion i Desmos]		[https://www.desmos.com/calculator/ndrx4f8kef Länk till interaktion i Desmos]

	[[Category:~~Fysik 2~~]]		[[Category:Mekanisk vågrörelse]]

← Äldre version		Versionen från 1 juni 2019 kl. 18.12
Rad 2:		Rad 2:
	Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.		Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.

	~~[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|thumb\|200px\|Right\|Stående~~ vågor med ordningstalen 1 - 6.]]		===Utseende===
			Beroende på ordningstalet på den stående vågen kommer den att ha olika antal bukar och noder, nedan visas stående vågor med ordningstalen 1 - 6. Våglängden beror på frekvensen vilket syns i bildsviten nedan; ju fler noder på strängen, desto kortare våglängd och desto högre frekvens.

	Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[~~nod~~\|noder]] på den stående vågen.		[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|frame\|Stående vågor med ordningstalen 1 - 6.]]

			===Kriterier för stående våg===
			Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[stående våg#Noder på stående vågor\|noder]] på den stående vågen.

	Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg\|ljudvåg]]). Även [[atom\|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.		Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg\|ljudvåg]]). Även [[atom\|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.

← Äldre version		Versionen från 22 maj 2019 kl. 14.00
Rad 2:		Rad 2:

	Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.		Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion\|reflekterad]] våg som [[interferens\|interfererar]] med den inkommande vågen.

			[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif\|thumb\|250px\|Right\|Stående vågor med ordningstalen 1 - 6.]]

	Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[nod\|noder]] på den stående vågen.		Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[nod\|noder]] på den stående vågen.

	Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg\|ljudvåg]]). Även [[atom\|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.		Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg\|ljudvåg]]). Även [[atom\|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.

	[https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor]		[https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor]