|   |     | 
| (3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | 
| Rad 1: | Rad 1: | 
|  | ==Logaritmer och logaritmlagarna==
 |  | 
|  | Om vi, till en början, utgår från logaritmbasen 10 så innebär logaritmen <math>x</math> för ett tal <math>A</math> det tal som 10 ska höjas upp med för att få talet <math>A</math>. Eller enklare uttryckt:
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | <math>x=\log_{10}A\iff 10^x=A</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | T ex gäller att <math>\log_{10}1000=3</math> därför att <math>10^3 = 1000</math> och att <math>\log_{10}0.01=-2</math> därför att <math>10^{-2}=0.01</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | Vilken bas som används är valfri, även om de flesta miniräknare har en snabbknapp för basen 10 och för basen <math>e\approx 2.718</math>. Med en valfri logaritmbas <math>b</math> så blir definitionen på logaritm <math>x</math> för ett tal <math>A</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | <math>x=\log_{b}A\iff b^x=A</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | Logaritmerna härrör från början av 1600-talet, och det finns några räkneregler som förenklar vanliga multiplikations-, divisions- och potensoperationer. Det använde astronomer sig utav vid den tiden för att göra beräkningarna kortare (se denna artkel i Svenska Dagbladet: [https://www.svd.se/godsagaride-fordubblade-astronomers-liv Godsägaridé fördubblade astronomers liv]).
 |  | 
|  | ===Multiplikation===
 |  | 
|  | Logaritmlagen som associerar multiplikation med addition lyder:
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | <math>\log_b(AB)=\log_b A +\log_b B</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | Den troliggörs enligt följande:
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | <math>x = \log_b A\iff A = b^x</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | <math>y = \log_b B \iff B = b^y</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | <math>A\cdot B=b^x\cdot b^y=b^{x+y}</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | <math>\log_b(AB)=x+y=\log_bA+\log_bB</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | ===Division===
 |  | 
|  | Under uppbyggnad
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | <math>\log\left(\frac{a}{b}\right)=\log(a)-\log(b)</math>
 |  | 
|  | ===Potenser===
 |  | 
|  | Under uppbyggnad
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | <math>\log a^b=b\log a</math>
 |  | 
|  | 
 |  | 
|  | ==Värdet på basen av den naturliga logaritm== |  | ==Värdet på basen av den naturliga logaritm== | 
|  | ===Metod 1, via serieutveckling=== |  | ===Metod 1, via serieutveckling=== | 
| Rad 56: | Rad 20: | 
|  | 
 |  | 
 | 
|  | <math>e=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(1+\frac{1}{x}\right)^x</math> enligt ansättningen av <math>y</math> ovan. |  | <math>e=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(1+\frac{1}{x}\right)^x</math> enligt ansättningen av <math>y</math> ovan. | 
|  |  |  | 
|  |  | ---- | 
|  | 
 |  | 
 | 
|  | ===Metod 2, via [[l'Hôpital's regel]] för gränsvärdesberäkning=== |  | ===Metod 2, via [[l'Hôpital's regel]] för gränsvärdesberäkning=== | 
| Rad 62: | Rad 28: | 
|  | <math>\ln y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\ln \left(1+\frac{1}{x}\right)^x=\displaystyle\lim_{x\to \infty}x\ln\left(1+\frac{1}{x}\right)</math>, som kan skrivas om till |  | <math>\ln y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\ln \left(1+\frac{1}{x}\right)^x=\displaystyle\lim_{x\to \infty}x\ln\left(1+\frac{1}{x}\right)</math>, som kan skrivas om till | 
|  | 
 |  | 
 | 
|  | <math>\ln y = \displaystyle\lim_{x\to \infty}\frac{x\ln\left(1+\frac{1}{x}\right)}{x^{-1}}</math> |  | <math>\ln y = \displaystyle\lim_{x\to \infty}\frac{\ln\left(1+\frac{1}{x}\right)}{x^{-1}}</math> | 
|  | 
 |  | 
 | 
|  | Det ser inte så roligt ut, men det syns att såväl täljare och nämnare i uttrycket går mot noll när <math>x</math> ökar obegränsat. Enligt [[l'Hôpital's regel]] gäller då att gränsvärdet för uttrycket blir detsamma som gränsvärdet då täljare och nämnare deriveras:
 |  | Här syns att såväl täljare och nämnare i uttrycket går mot noll när <math>x</math> ökar obegränsat. Enligt [[l'Hôpital's regel]] gäller då att gränsvärdet för uttrycket blir detsamma som gränsvärdet då täljare och nämnare deriveras: | 
|  | 
 |  | 
 | 
|  | <math>\ln y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\frac{\left(\frac{1}{1+\frac{1}{x}} \right)\cdot\left(0-x^{-2} \right)}{-x^{-2}}=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(\frac{1}{1+\frac{1}{x}} \right)=1</math> |  | <math>\ln y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\frac{\left(\frac{1}{1+\frac{1}{x}} \right)\cdot\left(0-x^{-2} \right)}{-x^{-2}}=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(\frac{1}{1+\frac{1}{x}} \right)=1</math> | 
|  | 
 |  | 
 | 
|  | Eftersom <math>\ln y=1</math> gäller att <math>y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(1+\frac{1}{x}\right)^x=e</math>. |  | Eftersom <math>\ln y=1</math> gäller att <math>y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(1+\frac{1}{x}\right)^x=e</math>. | 
Värdet på basen av den naturliga logaritm
Metod 1, via serieutveckling
Ansätt  
Logaritmering av respektive led ger:
 
Enligt taylorutveckling av  så gäller
 så gäller
 
För värden på  nära noll gäller enligt detta att
 nära noll gäller enligt detta att  (ju närmare noll, desto bättre approximation), varför
 (ju närmare noll, desto bättre approximation), varför
 för stora värden på
 för stora värden på  .
.
Således gäller att  för stora värden på
 för stora värden på  .
.
Antilogaritmering ger direkt att  med gränsvärdet
 med gränsvärdet
 enligt ansättningen av
 enligt ansättningen av  ovan.
 ovan.
Metod 2, via l'Hôpital's regel för gränsvärdesberäkning
Ansätt  och logaritmera:
 och logaritmera:
 , som kan skrivas om till
, som kan skrivas om till
 
Här syns att såväl täljare och nämnare i uttrycket går mot noll när  ökar obegränsat. Enligt l'Hôpital's regel gäller då att gränsvärdet för uttrycket blir detsamma som gränsvärdet då täljare och nämnare deriveras:
 ökar obegränsat. Enligt l'Hôpital's regel gäller då att gränsvärdet för uttrycket blir detsamma som gränsvärdet då täljare och nämnare deriveras:
 
Eftersom  gäller att
 gäller att  .
.