|
|
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) |
Rad 1: |
Rad 1: |
| ==Logaritmer och logaritmlagarna==
| |
| Om vi, till en början, utgår från logaritmbasen 10 så innebär logaritmen <math>x</math> för ett tal <math>A</math> det tal som 10 ska höjas upp med för att få talet <math>A</math>. Eller enklare uttryckt:
| |
|
| |
| <math>x=\log_{10}A\iff 10^x=A</math>
| |
|
| |
| T ex gäller att <math>\log_{10}1000=3</math> därför att <math>10^3 = 1000</math> och att <math>\log_{10}0.01=-2</math> därför att <math>10^{-2}=0.01</math>
| |
|
| |
| Vilken bas som används är valfri, även om de flesta miniräknare har en snabbknapp för basen 10 och för basen <math>e\approx 2.718</math>. Med en valfri logaritmbas <math>b</math> så blir definitionen på logaritm <math>x</math> för ett tal <math>A</math>
| |
|
| |
| <math>x=\log_{b}A\iff b^x=A</math>
| |
|
| |
| Logaritmerna härrör från början av 1600-talet, och det finns några räkneregler som förenklar vanliga multiplikations-, divisions- och potensoperationer. Det använde astronomer sig utav vid den tiden för att göra beräkningarna kortare (se denna artkel i Svenska Dagbladet: [https://www.svd.se/godsagaride-fordubblade-astronomers-liv Godsägaridé fördubblade astronomers liv]).
| |
| ===Multiplikation===
| |
| Logaritmlagen som associerar multiplikation med addition lyder:
| |
|
| |
| <math>\log_b(AB)=\log_b A +\log_b B</math>
| |
|
| |
| Den troliggörs enligt följande:
| |
|
| |
| <math>x = \log_b A\iff A = b^x</math>
| |
|
| |
| <math>y = \log_b B \iff B = b^y</math>
| |
|
| |
| <math>A\cdot B=b^x\cdot b^y=b^{x+y}</math>
| |
|
| |
| <math>\log_b(AB)=x+y=\log_bA+\log_bB</math>
| |
|
| |
| ===Division===
| |
| Under uppbyggnad
| |
|
| |
| <math>\log\left(\frac{a}{b}\right)=\log(a)-\log(b)</math>
| |
| ===Potenser===
| |
| Under uppbyggnad
| |
|
| |
| <math>\log a^b=b\log a</math>
| |
|
| |
| ==Värdet på basen av den naturliga logaritm== | | ==Värdet på basen av den naturliga logaritm== |
| ===Metod 1, via serieutveckling=== | | ===Metod 1, via serieutveckling=== |
Rad 56: |
Rad 20: |
|
| |
|
| <math>e=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(1+\frac{1}{x}\right)^x</math> enligt ansättningen av <math>y</math> ovan. | | <math>e=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(1+\frac{1}{x}\right)^x</math> enligt ansättningen av <math>y</math> ovan. |
| | |
| | ---- |
|
| |
|
| ===Metod 2, via [[l'Hôpital's regel]] för gränsvärdesberäkning=== | | ===Metod 2, via [[l'Hôpital's regel]] för gränsvärdesberäkning=== |
Rad 62: |
Rad 28: |
| <math>\ln y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\ln \left(1+\frac{1}{x}\right)^x=\displaystyle\lim_{x\to \infty}x\ln\left(1+\frac{1}{x}\right)</math>, som kan skrivas om till | | <math>\ln y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\ln \left(1+\frac{1}{x}\right)^x=\displaystyle\lim_{x\to \infty}x\ln\left(1+\frac{1}{x}\right)</math>, som kan skrivas om till |
|
| |
|
| <math>\ln y = \displaystyle\lim_{x\to \infty}\frac{x\ln\left(1+\frac{1}{x}\right)}{x^{-1}}</math> | | <math>\ln y = \displaystyle\lim_{x\to \infty}\frac{\ln\left(1+\frac{1}{x}\right)}{x^{-1}}</math> |
|
| |
|
| Det ser inte så roligt ut, men det syns att såväl täljare och nämnare i uttrycket går mot noll när <math>x</math> ökar obegränsat. Enligt [[l'Hôpital's regel]] gäller då att gränsvärdet för uttrycket blir detsamma som gränsvärdet då täljare och nämnare deriveras:
| | Här syns att såväl täljare och nämnare i uttrycket går mot noll när <math>x</math> ökar obegränsat. Enligt [[l'Hôpital's regel]] gäller då att gränsvärdet för uttrycket blir detsamma som gränsvärdet då täljare och nämnare deriveras: |
|
| |
|
| <math>\ln y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\frac{\left(\frac{1}{1+\frac{1}{x}} \right)\cdot\left(0-x^{-2} \right)}{-x^{-2}}=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(\frac{1}{1+\frac{1}{x}} \right)=1</math> | | <math>\ln y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\frac{\left(\frac{1}{1+\frac{1}{x}} \right)\cdot\left(0-x^{-2} \right)}{-x^{-2}}=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(\frac{1}{1+\frac{1}{x}} \right)=1</math> |
|
| |
|
| Eftersom <math>\ln y=1</math> gäller att <math>y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(1+\frac{1}{x}\right)^x=e</math>. | | Eftersom <math>\ln y=1</math> gäller att <math>y=\displaystyle\lim_{x\to \infty}\left(1+\frac{1}{x}\right)^x=e</math>. |
Värdet på basen av den naturliga logaritm
Metod 1, via serieutveckling
Ansätt
Logaritmering av respektive led ger:
Enligt taylorutveckling av så gäller
För värden på nära noll gäller enligt detta att (ju närmare noll, desto bättre approximation), varför
för stora värden på .
Således gäller att för stora värden på .
Antilogaritmering ger direkt att med gränsvärdet
enligt ansättningen av ovan.
Metod 2, via l'Hôpital's regel för gränsvärdesberäkning
Ansätt och logaritmera:
, som kan skrivas om till
Här syns att såväl täljare och nämnare i uttrycket går mot noll när ökar obegränsat. Enligt l'Hôpital's regel gäller då att gränsvärdet för uttrycket blir detsamma som gränsvärdet då täljare och nämnare deriveras:
Eftersom gäller att .