Stående våg: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion|reflekterad]] våg som [[interferens|interfererar]] med den inkommande vågen. | Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för [[superpositionsprincipen]]. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora <strong>och</strong> då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en [[reflexion|reflekterad]] våg som [[interferens|interfererar]] med den inkommande vågen. | ||
[[File:Standing_waves_on_a_string_animation.gif|thumb|250px|Right|Stående vågor med ordningstalen 1 - 6.]] | |||
Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[nod|noder]] på den stående vågen. | Om strängens längd är <math>L</math> och våglängden är <math>\lambda</math> så gäller att <math>L=n\cdot\frac{\lambda}{2}</math> för att en stående våg ska bildas. <math>n</math> är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på <math>n</math> ger olika antal [[nod|noder]] på den stående vågen. | ||
Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg|ljudvåg]]). Även [[atom|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor. | Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om [[ljudvåg|ljudvåg]]). Även [[atom|atomer]] kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor. | ||
[https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor] | [https://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave Länk till Wikipedias sida om stående vågor] | ||
Versionen från 22 maj 2019 kl. 13.00
Sidan under uppbyggnad.
Då två vågor möter varandra, på t ex en sträng, så ges den resulterande vågen som summan av de de båda vågornas utslag. Detta kallas för superpositionsprincipen. Under vissa sådana förhållanden skapas en stående våg. Det gäller när de båda vågornas våglängder är lika stora och då ett helt antal halva våglängder får plats på strängen. För stående vågor på en sträng gäller ofta att det är en reflekterad våg som interfererar med den inkommande vågen.
Om strängens längd är och våglängden är så gäller att för att en stående våg ska bildas. är ordningstalet på den stående vågen, och olika värden på ger olika antal noder på den stående vågen.
Stående vågor kan inte enbart bildas på en sträng. De kan även bildas t ex i vatten, på membran och i akustiska musikinstrument (då är det frågan om ljudvåg). Även atomer kan beskrivas matematiskt på ett sätt som inkluderar stående vågor.
