”Hur fungerar den gåtfulla kvantmekaniken?”

Mycket intressanta diskussioner som kretsar kring kvantmekanik, men även kring basala saker som rörelse och vad det innebär att något finns på en bestämd plats. De som diskuterar är Ulf Danielsson, teoretisk fysiker, Lars-Göran Johansson, vetenskapsfilosof och Charlotta Weigelt, filosof. Några utdrag ur programmet:

(11.45). ”Ibland uppträder världen som vågor, ibland som partiklar. Egentligen kan man grovt säga att världen uppträder som vågor när vi inte tittar på den, och vi ser partiklar när vi observerar. Och allt det här gör sammantaget att världen har andra egenskaper än vad vi hade kunnat tänka oss. T ex en elektron i omloppsbana kring en atomkärna; ja det är inte riktigt så enkelt, det är snarare som en stående våg som kan ändra sig. Men vågorna måste passa ihop när de sitter där i atomen. Det finns bara vissa diskreta möjligheter för den här elektronen att vara i atomen.” (Ulf Danielsson)

Kommentar: De flesta, som har en aning om vad kvantmekanik innebär (t ex många gymnasieelever), har hört talas om våg- partikeldualism. Den kan te sig märklig, det är inte så vi uppfattar världen med våra sinnen. Vi har exemplet ovan med elektronen i sin omloppsbana, och vi har exempel på hur elektroner och annat, som vi gärna tänker oss som partiklar, befinner sig på ”flera platser samtidigt”; då i form av en våg.

(15.30). ”Ett föremål som befinner sig i rörelse befinner sig i sin möjlighet i ett oändligt antal positioner. Det är först när vi observerar, mäter osv, som vi kan så att säga frysa den här rörelsen och säga att där stannar den, där befinner den sig i en position. Det är något som är kopplat till vår observation.” (Charlotta Weigelt)

(16.20). ”Relationen mellan vågen och partikeln i kvantmekaniken påminner lite grann om relationen mellan kontinuumet och det diskreta hos Aristoteles.” (Ulf Danielsson)

Kommentar: Riktigt bra jämförelse av våg- och partikeldualism med kontinuerlig rörelse, som vi alla har vardagserfarenhet av.

(23.30 – 24.00). ”Allting är begrepp för att beskriva en rätt undflyende verklighet. Den viktiga distinktionen är att man hela tiden måste komma ihåg att det finns skillnader mellan kartan och verkligheten. En matematisk modell är inget som existerar och lever oberoende av oss. Det finns en värld därute som vi kan beskriva med modellerna.” (Ulf Danielsson)

Kommentar: Det är lätt att glömma att matematiken inte är fysik (och vice versa), fysik kan beskrivas med matematik, och fysikaliska händelser, t ex, kan förutsägas matematiskt.

(10.30). ”Det tycks mig som om iakttagelserna beträffande svartkroppstrålning, fluorescens, alstring av katodstrålar som  genom UV-ljus blir mer egripliga om man antar att ljusets energi fördelas i rummet på ett diskontinuerligt sätt.” (Albert Einstein)

Kommentar: ”Dessa enkla och klara rader är kvantfysikens verkliga födelse.” (Carlo Rovelli, teoretisk fysiker, författare till boken Sju korta lektioner i fysik)

Det finns en artikel i tidskriften Forskning & Framsteg som tar upp en del av dessa saker, men framför allt hur vissa grupper missbrukat kvantfysikens namn i helt andra syften än det som den faktiskt beskriver.

Kommentera gärna!